(bild från Vegomässans bildgalleri)

Det nya projektet Underground burgers (ett samarbete mellan bland annat oss och Underground cooking) serverade burgare på Vegomässan i lördags. Responsen var fantastisk och efterfrågan helt otrolig, och vi är fantastiskt nöjda. En ursäkt till er som missade burgarna på grund av att de tog slut i förväg.. Vi trodde verkligen inte att det skulle vara möjligt att sälja så många. I efterhand kan man tycka att vi borde haft större säkerhetsmarginaler, men utan företag eller liknande i ryggen är det är svårt att lägga ut tusenlappar extra om man inte tror att de går att tjäna in igen.. Nu stekte och byggde vi burgare i en hastighet av en i minuten, vilket vi inte trodde var möjligt på så få personer och liten yta… Nästa gång kommer vi att vara bättre förberedda på den otroliga burgarkärlek som besökarmultituden praktiserade framför vår lilla restaurang!

Något måste sägas om vegomässan i stort. Varje gång jag har varit där har jag blivit stum av beundran inför det otroliga arbete som läggs ner. Som utställare skäms man nästan över hur mycket hjälp och stöd man får vid minsta trubbel. Den viktiga poängen är förstås: tillsammans blir det något helt fantastiskt! Vegomässan visar inte bara att vegomat kan vara fantastiskt gott och fantasifullt, utan också att människor kan slita dag och natt och uträtta stordåd helt ideellt - utan ekonomiska vinstintressen. Tack!

http://www.ettlivsomgris.se/

I media: DN, SvD1, SvD2, SvD3,

Alternativet: Vegomässan 5 december 2009

Det ser lite rörigt ut här just nu, men det ska det förhoppningsvis inte fortsätta vara.Har inte uppdaterat min wordpress-version på hur länge som helst så det var dags.

Så länge kan ni kolla in receptsamlingen - har gjort lite updates och ändringar där också.

Henrik von Sydow (m) går ut på Newsmill och anklagar socialdemokraterna för att “flirta ogenerat” med djurrättsaktivister och andra “vänstergrupper” som använder “våld”. Han slänger också in något som bara kan tolkas som att det skulle vara mot mänskliga rättigheter att förbjuda minkuppfödning… Som grädden på moset får även ägaren till Södermalms sista, nu nedlagda, pälsaffär komma till tals.

Man blir så trött. Det är rent röstfiskeri och om det faktiskt skulle lyckas med att få socialdemokraterna att ta principiellt avstånd från alla som någonsin brutit mot lagen så skulle vi förmodligen bara få mer polarisering och våld.

Den enda rimliga inställningen till våld (och där räknar jag nu in skadegörelse, fast det är en extremt tveksam definition) är en relativistisk men kritisk sådan.

Ja, det är rimligt att släppa ut minkar och sabotera pälsaffärer. Även om man naturligtvis inte kan tala om “sanningar” så är det ett faktum att pälsdjursuppfödning hör till de grymmaste och mest meningslösa av alla typer av djurplågeri som vi utsätter andra levande varelser för. Dessutom finns en stark allmän opinion mot minkuppfödning. Att då inte ta upp frågan om förbud vore direkt omänskligt.

Nej, det är inte rimligt att hota och misshandla enskilda forskare och andra som misstänks plåga djur. Ännu mindre ok är det naturligtvis att ge sig på konsumenterna. Jag lägger inte tid på att motivera det här för jag tror att de flesta håller med mig. Men det är ändå viktigt att prata om sånt här inom “rörelserna” - var går egentligen gränserna för våldsanvändning i varje enskilt fall?

Men hur är det med glas i kycklingen? Vissa tror ju att det handlar om en aktion av djurrättsaktivister, så exemplet borde nämnas. Den direkta reaktionen blir förstås att det är hemskt att riskera människors liv. Men om man bara sprider ut rykten om glas i kycklingen för att skrämmas? Eller faktiskt placerar ut glaset, men ser till att larmet går ut innan någon hinner skadas? Eller placerar ut så stora glasbitar att någon omöjligtvis skulle råka stoppa en i munnen? Är det inte i samtliga dessa fall så att de miljoner kycklingar som lider i fabrikerna är mer värda än den gnutta ångest som aktionerna skulle framkalla hos oss (sic) som ska äta köttet? Tål att fundera på.

En mindre extrem och dogmatisk djurrättsrörelse är precis vad vi behöver och vad vi borde höja våra röster för att åstadkomma. Men även en pragmatisk och förstående djurrättsrörelse kan rimligtvis använda “våld”. I vissa situationer är det värt det.

Artiklar om glas i kyckling. DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6

Hittade en krönika av Åsa Linderborg, där hon skriver om den fascistiska kökskultur som Gordon Ramsay och hans reality-tv-program är tydliga exempel på. Riktigt bra läsning.

För övrigt orkar jag knappt kolla på Hell’s Kitchen. Vill man se matlagning är Top Chef ungefär tio gånger bättre. Och man slipper den patetiske Ramsay.

Det är en gåta varför jag inte lagat mer koreanskt. Mycket smårätter och mycket syrligt och kryddigt är precis vad jag gillar mest. Kanske ska jag fixa den nya koreanska kokbok som DN skriver om idag. Och ska nog också göra bibimbap i veckan!

Recept på kopandafoods:

bibimbap

mungbönsplättar

Sen måste jag slänga ut en fundering. Jag slås alltid av hur mat alltid görs om till gigantiska etnifierande berättelser, där varje lands “sinnelag” sägs gå igenom i maten folk äter. Typ att thailändare är eldiga och engelsmän gråa. I DNs artikel får vi ett toppexempel:

Det brukar sägas att maten spelar en stor roll i Korea, men efter att ha pratat en stund med sustrarna Lim förstår man att det är en underdrift. Allt kretsar kring mat. Mat är livet. Mat är kärlek.

– Dagen delas upp utifrån måltiderna, säger Byung-Hi. Våra måltider är vår klocka och vårt sätt att visa kärlek. Om jag lagar något år min man, det spelar ingen roll om jag lägger ner tio minuter eller en timme, och han säger att han inte är hungrig, då är ju det ett sätt att visa avståndstagande! Jag menar, det handlar ju inte om det, jag har ju gett honom min kärlek!

Kan någon påstå att exakt samma sak inte gäller i sverige?

En kompis slänge ut en fråga i sin facebook-status: “hur sällan måste man äta kött för att få kalla sig vegetarian?” Han menade att han åt kött ca en gång varannan månad och undrade hur högsta vego-domstolen ställde sig till det.

Det blev rätt mycket diskussion (eller är, han skrev ut det för 56 minuter sen). Nån säger “kall dig vad fan du vill”, någon annan säger “aldrig”. Jag påminde om det nya modebegreppet “flexitarian” - de hälso- och miljömedvetna som äter väldigt lite kött, typ.

Men… jag föreslår ett nytt begrepp: POMO-VEGO!! Postmodern vegan - någon som tycker det är helt jävla fel att äta djur, men som samtidigt goes with the flow och skiter i alla principer. Om vi överger alla fasta identiteter kommer vi att vinna! Jag ska trycka t-shirts!

Så, what say you?

Hittade det här gamla tidningsurklippet när jag städade i en bortglömd låda. Apropå tårtor liksom. Och apropå helgens hallå i malmö.

Kopandafoods vill också tipsa om den här fina låten

Skrev på begäran ihop en artikel till Second opinion:

Göteborgs-posten fann i ett test av sex paket smördeg att inget innehöll smör. Nu får smördegsproducenterna smäll på fingrarna av Livsmedelsverket. Men frågan är - vill vi verkligen ha smör i degen?

Livsmedelsverket hävdar att namnet smördeg blir vilseledande om produkten inte innehåller smör. Men vad är en smördeg? Wikipedia skriver:

Smördeg, även kallad tusenbladsdeg, är en deg av mjöl och vatten och eventuellt lite fett och salt som viks upprepade gånger så att den får många tunna lager som vid gräddning separeras av ångbildningen och bildar ett luftigt och frasigt bakverk.

Namnet smördeg syftar alltså på funktion snarare än innehåll.

Dessutom kan vi fråga oss varför vi så gärna vill ha smör i våra bakverk. Om smördegen smakade så illa på vegetabiliskt margarin så skulle vi nog redan sett en folkstorm. Men sanningen är att det smakar utmärkt.

Margarin kan också vara både mer och mindre nyttigt än smör beroende på ingredienser. Men om hälsoargumentet är det viktiga så borde Livsmedelsverket snarare engagera sig för nyttigare margariner, eller förbud mot transfetter.

Dessutom kvarstår det enligt mig viktigaste argumentet för att hålla smöret utanför smördegen: varför använda animaliska produkter helt i onödan? Faktum är att korna lider i mjölkfabrikerna, med sprängfyllda och inflammerade juver som på konstgjord väg fåtts att producera mångdubbel mängd mjölk. Mjölk som Livsmedelsverket vill tvinga ner i smördegen som jag ska äta.

Nej, snälla Livsmedelsverket, låt smördegen vara!

Läs den ursprungliga kopandafoods-artikeln

Läs Göteborgs-postens smördegsartikel

Djurens rätt: Livet som mjölkko

Konsumentverket ger smördegsproducenter smäll på fingrarna för att de har vegetabiliskt margarin i smördegen, istället för ko-smör.

Jag tror jag talar för alla veganer och många fler (tänk: mjölkallergiker) om jag säger: Vi vill INTE ha smör i smördegen! Låt de stackars korna vila, det smakar minst lika bra utan! Om något av märkena har låg kvalitet på margarinet, så visst, byt det mot nyttigare margarin med t.ex. kokosfett. Men smör och mjölk klarar sig wienerbröden bäst utan!

Recept på fantastiska, mjölkfria wienerbröd (bild ovan)

Kolla in Petas sida Milk sucks! om du tror att “korna mår bra av att mjölkas”